Allt på en vecka

Vecka som började med sjuka dagar och missade fystester i Sthlm, surt!
Tillbaka upp till vintern som hade hunnit regna bort...
Vidare bjöd veckan på jobb i privatskidskolan, is is is i backarna, massor av snor och hosta...
Supernöjd med åkningen på onsdagens morgonskidåkning men sen vet jag inte alls vad som hände med skidorna resten av veckan...de var totalt omöjliga i alla fall.

Lördag med jobb och skidåkning och säsongens bästa fest på kvällen.
Vilket röj, vilken kväll! Här släpptes det loss rejält!
Direkt från förfesten till efterfesten...sånt gillar jag!

Och sen äntligen med söndagen kom snön! Härliga vackra underbara snön som föll från en grågrå himmel. Älskar verkligen snö!
Plötsligt fäste skidorna lite bättre och under kvällsåket satt svängarna där de skulle.

M du är bäst bäst bäst...min bästa vän i hela världen!!!

Dunderkur

Jag har köpit mig nya sneakers.

Mmm, Nya sneakers!

Och det vet ju alla att när man är sjuk så får man köpa nya sneakers, kanske blir man till och med liiiite bättre då. Alla vet ju också att snygga nya sneakers är en absolut nödvändighet på ett vintrigt fjäll. Jajjemännsan!

Dessutom hittade jag inte mina gamla. De måste ha försvunnit i flytten i våras. Synd!

Stadsbesök

Rullat ner från berget till den stora Staden (och M och lägenhet och sånt). Det vankas nämligen tester i Stockholm. Tyvärr tog jag med mig en dunderförkylning med mycket snor, smärta lite här och där, tjock hals, feber och heshet.

- Om jag känner att jag kan prestera mitt allra yttersta imorgon?
- Om man kan klara testerna när man går på halvfart?

(svaret på samtliga frågor är: Nej!)

Resan var oändligt lång men aldrig tråkig bara mycket trevlig!

Måndag/Tisdag beger jag mig hemmåt igen. Tillbaka till Bunkern och snön. Det är svårt att vara utan alltför länge faktiskt.

Veckan som kommer bjuder på jobb i privatskidskolan, hur skoj som helst.

Mysiga damer, kaos och krossat glas

Datorn och kamera vill inte samarbeta alls = inga goa bilder i bloggen ännu.
Jobbar på det!

Hade mysigt besök i Bunkern över nyår. Damerna kom och förgyllde mitt fjälliv i ett par dagar. Hela rummet var en ända stor säng. Det var mys, afterski och partaj och gamla goa internskämt som jag saknar mer än jag fattar nog.

Jobbet rullar på och det hela artar sig lite olika. Har just nu kommit in i en varannan dag rytm...
Måndagen var kaos och jag ville nästan säga upp mig, tidagen var grymt bra och jag älskar alla goa kiddosar så mycket, onsdagen bjöd på nytt (ännu större) kaos och somliga föräldrar borde nog inte få finnas nästan. Sjukt less!

Fick som plåster på såren avsluta dagen med helt himmelsk skidåkning och jag njuter av min verklighet. Jag kan åka sidor varje dag! Gryma och goa Fredrik körde lite PF med mig och jag fick verkligen lite att bita i och kände att det hände grejer med skidåkningen. Älskar älskar älskar snö och skidåkning.

Onsdagen var grymt händelserik...
Hann även med en visit på läkarmottagningen i byn. Galet larvig kände jag mig när jag gled in i väntrummet bland sjuka barn och brutna ben, med en yttepytte liten glasbit i foten. Men jag ska säga er att den var grymt intrampad och verkligen satt taskigt till mitt på trampdynan. Efter ett litet kirurgiskt ingrepp lämnade jag med ett "den är nog kanske eventuellt borta nu, annars stöter kroppen ut den själv om några dagar. Om det inte är bättre till helgen får du komma tillbaka för röntgen"
- Jo men visst seru, eeeeller inte!
Hoppar nog återbesök i vilket fall. Någon måtta får det banne mig vara på larvigheten.

Gott nytt år på er vänner! Nyår var fantastiskt här i bunkern. Och som vi alla vet:
Nyår sätter ribban för det nya året. Jag ser fram emot det!

Annandagen på HC

Igår bar det av ut på Partaj. Välförtjänt efter första veckan.
Som jag haft med snöbollar ( 3åringar), även kallade hjälmfotningar. De är lixom mest hjälm och pjäxor. Och mycket tårar!
Godingar är dom de där snöbollarna. Som jag har kämpat. Jag har varit helt slut på kvällarna. Gårdagens Partaj var därför extra välförtjänt för mig kan jag tycka.


Obligatorisk förfest med tillhörande trashning i Bunkern, lika kul som alltid.


Stötte på ett välbekant ansikte på HC.
Trevligt sällskap och en skön hängkväll.
-Men vem, jag frågar VEM, bestämde att the Poodles skulle spela heeela kvällen?

Slutkörd

Jag
är
HELT
färdig!

Både kroppen och huvudet har egentligen stämplat in för länge sedan och jag tvingar nu mina arma fingrar att skriva detta. Två hjärnceller arbetar på övertid.

Snöbollar tar på krafterna kan jag tala om...

Jag återkommer, om krafterna eventuellt gör det senare i veckan...

Pepparkakskatastrofen

Damtadam...Idag var första dagen då vi var lediga och faktiskt hade tid (och energi) till att helt fritt och på egen hand åka skidor. Gött var det. Men efter bara ett par åk vart vi hungriga och landade på restaurangen med stort M.
Åhh va nyttig och härlig man är ibland.

Efteråt va vi ute och trixade lite i backarna igen och det var så härligt att bara få glida runt lite. Fast jag saknar utbildningen det gör jag, den va grym!

Mycket imponerande instruktör som kan allt om snö och skidåkning. Har åkt skidor på massor av berg och i alla världsdelar. Haft galet många elever som inte kan tänka sig någon annan än honom. Ja det är ju inte utan att det blir tomt när man susar ner för backen utan ett proffs att följa.

- Sa jag att jag är sjukt imponerad?

Kvällen innebar gemensam aktivitet för alla skidlärare och infofolk. Vi hade pepparkakshustävling. Vårat lag gick ut starkt med mycket kreativitet och idéstrutande utan hejd. Vi kämpade med det vi hade och rätt snyggt vart det.

Men ärligt talat... vi kan inte ha haft samma sorts pepparkakor som de andra och inte samma limklägg heller.

Hållbarheten? Hallå, hur i hela friden fick de prylarna att hålla?

Vi byggde ett rangligt annex som inte såg ut att klara färden fram till dommarborde. De första staplande stegen gick bra för vår modiga lagmedlem, och hela färden gick smärtfritt, men med en halvmeter kvar gav väggen vika och resultatet vart...

Ja, smuligt skulle man väl kunna säga. Trevlig kväll det där i alla fall, pepparkakor och glada skidlärare. Jaja allt kan ju inte gå som man vill.